Den röda tråden

Det finns en röd tråd att följa vid produktionen av ett test. Vissa delar av arbetet är måsten, de måste genomföras för att kvalitén skall bli så bra som möjligt, medan vissa delar kan tas bort om det är svårt att genomföra dem beroende på tid och pengar. I det följande presenteras de olika stegen schematiskt med kortfattade förklaringar.

 

• Basen; mål och syfte
  • Kriterier: hur ser kunskapen som skall mätas ut? Är vissa delar viktigare än andra, dvs. skall de olika delområdena viktas? Vilken kognitiv nivå ligger kunskapen på?
  • Syfte: varför finns testet? Vad är målet med att genomföra det?
  • Målgrupp: vilka skall ta testet? Är gruppen homogen eller heterogen vad gäller förkunskaper? Kan alla språket lika bra?

 

Alla delar i detta avsnitt hänger ihop och påverkar varandra. Språk, svårighetsgrad och kognitiv nivå för testet är beroende av syftet och målgruppen.

 

• Utformning
  • Antal frågor att producera: systematisk genomgång av hur många frågor som krävs för att täcka in alla kunskaper som ingår i området
  • Storlek: beroende på vad testet skall användas till, examination eller diagnos, bestäms storleken på testet
  • Kravgräns: gränsen för vem som godkänns resp. underkänns måste bestämmas om testet avser ett examenstest. Gäller det en diagnos måste man bestämma vad som skall ske för testtagaren beroende på vilket resultatet blir.
  • Genomförandesätt: vilken form skall testet ha? Datorbaserat eller praktiskt? Avgörs av syfte, kognitiv nivå mm

 

Själva formen för testet, dess storlek och genomförandesätt hänger tydligt ihop med mål och syfte. Det är t ex självklart att ett test i datorkunskap genomförs via ett datorbaserat test, medan ett prov i att injicera läkemedel på ett riktigt sätt bör genomföras som ett praktiskt prov.

 

 

• Frågeutformning
  • Regler: alla som skriver frågor skall utgå från samma regler för hur de skall skrivas. Reglerna skiljer sig i viss mån beroende på vilken typ av test som skall produceras. Se vidare Frågeskrivningsreglerna
  • Språk: anpassas efter i första hand målgruppen.
  • Utförandefrågor

 

 

 

 

• Kvalitetsutvärdering
  • Utprövning: för att samla in data om alla frågor bör en utprövning genomföras. En mindre grupp (minst 30 personer) av målgruppen får genomföra testet och lämna synpunkter skriftligt eller muntligt avseende relevans, språk, fakta, tid och utformning. Samtliga frågor analyseras även statistiskt. Därefter sker val av frågor som skall ingå i det skarpa testet.

 

 

• Resultattolkning
  • Möjligheter
  • Begränsningar

 

Alla test har sina inneboende fel, dvs. den poäng en viss person får på ett test talar sällan om den verkliga sanningen om hans/hennes kunskap. Somliga är duktigare och somligare sämre än resultatet visar. Det är därför alltid viktigt att inse att testresultatet skall tolkas med ett visst mått av försiktighet. Att bara testa en person utan att använda andra vägar för att bedöma honom/henne är ett bra sätt att göra felbedömningar!! Väg alltid ihop testresultatet med en lärarbedömning, annan information såsom referenser, betyg etc., och genomför också ett personligt samtal med personen.

 

I samband med examinering/ certifiering gäller det oftast att resultatet på testet är det enda underlaget som används för att godkänna eller underkänna. Det är därför i dessa sammanhang extra viktigt att i möjligaste mån försöka begränsa varje certifierings kunskapsområde. Det är bättre att ha flera deltester för ett visst område än ett enda stort, omfattande test. Samtidigt är det viktigt att arbetet med att fastställa kravgräns för godkänt resultat är noggrant genomtänkt.