Bättre långtidslärande genom att använda tester
Dags att använda mer tester?
En rad undersökningar de sista 10 åren visar tydligt att användande av tester i en utbildning ger ett mycket bättre långtidslärande än om eleverna bara studerar ett material (en bok, en eLearninglektion etc) och repeterar vad de läst. Trots det bygger många utbildningar bara på att deltagarna ska laddas med information som sen ska repeteras till dess att allt fastnat i minnet…
Faktum är att användande av tester av olika slag före, under och efter en utbildning är ett effektivt sätt att skapa långtidslärande jämfört med att spendera tiden på att läsa om och repetera det material som ingår i utbildningen. Psykologiska studier har nämligen tydligt visas på vikten av att praktisera återkallande av kunskap för att stärka minnet. Ju mer praktisk övning i form av att en deltagare måste komma ihåg saker i utbildningen desto mer kommer att fastna i minnet.
Eller som Francis Bacon uttryckte det redan på 1600-talet (min översättning):
”Om du läser något över tjugo gånger, lär du dig inte det utantill så lätt som om du skulle läsa det bara tio, försöka upprepa vad du läst mellan gångerna du läser, och när minnet misslyckades, titta i boken.”
Att bara läsa om samma sak om och om igen är inget bra sätt att få saker att stanna i minnet. Att använda olika former av tester kan däremot ge en mycket stor förbättring av hur mycket man kommer ihåg över tid.
I en mycket refererad artikel, beskriver Roediger (2006b)hur en grupp studenter fick studera en prosa text där en grupp läste igenom den två gånger och en grupp först fick läsa igenom den en gång och sedan fick genomföra ett test på texten (korta öppna svar).
Resultaten var slående och visas i figuren nedan:
de som bara studerat visste mer omedelbart efter inlärningen ( 81% jämfört med 75%), men en vecka senare kom de som hade testats ihåg betydligt mer (56% jämfört med 42%). De studenter som hade genomfört ett test glömde mycket mindre än de som bara läst och repeterat – de första hade en nedgång med 19% (75-56) och de sista en nedgång med 39% (81-42).
En annan studie (Roediger, 2011a) visade på vad som hände med en grupp studenter som studerade historia.
3 grupper fick genomföra ett multiple-choice test som del av studierna: en grupp helt utan feedback, en grupp med feedback direkt efter varje fråga och en grupp med feedback efter avslutat test. Den fjärde gruppen hade inget test alls. Efter en vecka fick alla studenter ett test för att se hur mycket de kom ihåg – och resultatet var slående:
Återkallandet av kunskap förbättrades avsevärt av att ta ett test som del av studierna (33% jämfört med 11%), och ännu mer om studenterna fick feedback på testet (43% respektive 54%).
De som genomfört testet med fördröjd feedback kom alltså ihåg 54% av vad de läst jämfört med de som INTE hade gjort något test som bara kom ihåg 11%!
Från min egen verksamhet har jag liknande exempel, även om de inte är vetenskapliga: en grupp på ett större konsultföretag (drygt 200 personer) genomförde två utbildningar med olika innehåll men med stora likheter i omfattning och tid för att genomgå utbildningen. I den ena utbildningen ingick ett diagnostiskt test som vi uppmanade dem att genomföra som stöd för att se vilka delar de behövde repetera mer på, och i den andra fanns inget test alls utom några exempelfrågor som visade hur examinationsfrågorna skulle se ut. Efter genomgången utbildning examinerades deltagarna med hjälp av ett multiple-choice test bestående av 50 frågor för respektive utbildning. Andelen som klarade examinationstestet vid första försöket var ca 90% i utbildningen med diagnostest och ca 65% i utbildningen utan diagnostest. Även om det fanns skillnader i grupperna (det var ca 9 månader mellan utbildningarna) är skillnaden så stor att det jag vågar påstå att den beror på användningen av diagnostestet – vilket ju stöds av forskning på området. Jag kan berätta att de efter utbildningen utan diagnostest (som genomfördes efter den med diagnostest) har vi fått se till att det numera alltid finns diagnostester i de utbildningar detta företag genomför.
Även annat än tester funkar…
Självklart fungerar även andra metoder än test för att uppnå långtidseffekter på lärandet. Att läsa, sedan ställa frågor högt för sig själv, skriva ner en sammanfattning av något man läst, försöka praktisera det man läst eller bli utfrågad av läraren eller någon mer kunnig person är alla bra sätt att öka sannolikheten för att man ska komma ihåg det man studerar bättre och under en längre tid.
Men tester är ett väldigt effektivt sätt att få elever att arbeta med återkallande av kunskap för att stärka inlärningen – både tids- och kostnadsmässigt. Genom att svara på frågor i ett test praktiseras återkallande av kunskap, och den processen hjälper eleven att behålla informationen i minnet så att sannolikheten att kunna återkalla den senare när den behövs i t ex arbetet blir mycket större. Så här skriver professor Robby Roediger (Roediger 2011b) vid Washington University i St Louis om fenomenet (min översättning):
”Att få människor att faktiskt fundera kring ett studiematerial, att rekonstruera det, att säga det med egna ord, är mycket effektivare än att bara repetera det, men ändå är det många elever som inte verkar uppskatta detta. Om man frågar eleverna hur de studerar för att komma ihåg, är deras studiestrategi nästan alltid att läsa och sedan läsa om allt igen och granska det. Och det är väl OK upp till en viss punkt, men det skulle vara mycket bättre om de aktivt praktiserade återkallande av kunskapen, vilket ett test kräver att de gör.”
Eller som psykologi professorn Robert Bjork (Bjork 2011) vid UCLA skriver (min översättning):
”Själva handlingen att hämta information från våra minnen gör mycket mer än bara visar att informationen i fråga finns i våra minnen. Faktum är att handlingen att hämta information ändrar vårt minne: den funna informationen blir lättare att återkalla än den annars hade varit.”
Det går att dra en hel del slutsatser från all denna forskning (jag har bara helt kort berört några resultat här) som borde få alla som arbetar med utbildning att använda test i större omfattning, eller i alla fall på ett mer eftertänksamt sätt. Professor Roediger sammanfattar det ungefär så här:
- Sannolikheten att studenterna glömmer bort något de studerat minskar avsevärt om de får praktisera återkallande av studiematerialet efter att ha gått igenom det.
- Detta gäller såväl fakta som tillämpning och även förståelse för koncept.
- Det finns andra sätt att tillämpa återkallande av kunskap, men tester är en mycket bra form för att göra det.
- Återkallande av kunskap ger störst effekt om den är ansträngande, t ex efter ett uppehåll från studierna.
- De bästa typerna av frågor är sådana som kräver återkallande i sig (t ex korta öppna svar, fill in the blank).
- Frågor som innebär igenkännande (t ex multiple-choice frågor) ger även de övning i återkallande men mindre effektivt än de som kräver återkallande i sig.
- Tester ger övning i återkallande oavsett om de innehåller feedback eller inte, men feedback på felaktiga svar ökar effekten på lärandet.
Använd mer tester i utbildningen
Min slutsats är att väldigt många borde använda mer tester i sin utbildning för att förbättra inlärningen. Men det finns ett problem – för att tester ska ge en positiv effekt krävs att dom är skapade på ett sätt så de håller hög kvalitet – och det är det väldigt få som kan göra idag.
Så alla ni som vill utnyttja tester i lärandet – se till att lär er mer om hur man skriver bra frågor och sätter ihop bra tester…
//Peter Strate
Vill du läsa studierna själv? Du hittar länkar till flera av dem här.
- Tags: Kunskapsmål, Kunskapstester
Kommentarer (0)